Jag har ju tidigare skrivit om hur bra det är med facebook när det handlar om att hitta gamla kompisar som man kanske inte hittat annars... eller hittat igen då.
Men det finns ju även mycket negativt med facebook.
Jag har läst i tidningar att man kan bli deprimerad av facebook. "What?? Hur då egentligen??" Tänkte jag.
Men egentligen, om man tänker efter, om man nu sitter en hel del vid facebook så blir man säkert påverkad av allas statusuppdateringar.
Många skriver om hur sjuka dem är eller hur bra det går för dem.
Det kan ju leda en person till att tro att alla har det så himla bra hela tiden, eller att andra är sjuka hela tiden.
Särskilt om dessa personer uppdaterar sina statusar ofta.

Sen en annan källa till, kanske inte depression men i all mening osäkerhet och kanske lite bitterhet, är när någon blockar en.
Man kan ju undra varför man blockar/eller tar bort någon de en gång accepterat en vänförfrågan ifrån, utan en uppenbar anledning, när personen sen i fråga har trehundra-någonting kompisar?
Då kan det ju inte bero på att man aldrig pratar annars, för vem pratar med alla sina trehundra-någonting kompisar...?

Haha, nä det här med facebook ska tas med en nypa salt. Det är ju ett bra nätverk eftersom man, som jag sagt tidigare, kan återfå kontakten med sedan länge förlorade kompisar och man hålls ju ganska uppdaterad om vad omgivningen gör, om någon fått bebis, gift sig, födelsedagar osv.
Men snälla någon, om någon orolig själ där ute sätter väldigt stor vikt vid facebook är mitt råd: Gör inte det!
Det skildrar ju faktiskt inte den verkliga verkligheten i ärlighetens namn :-)

En tanke bara!
Tänkte detta kunde bli ett första inlägg i den nya kategorin jag skapat, Rent Allmänt. Som handlar om just det, rent allmänna saker, i princip vad som helst som inte kan läggas under de andra kategorierna (Familj, renovering, vår vardag, musik osv) ;-)

Tjingeling!