Ojojoj då... Nästan en vecka sedan jag skrev här sist såg jag. Jag har verkligen varit borta ur gamet... 
Kom på att jag hade börjat skriva på förlossningsberättelse också, ska ta mig i kragen och avsluta den, svårt att inte göra den för lång *hehe*
Vi har haft fullt upp här hemma, dels med att komma in i vardagen, sen har de varit väldigt mycket att göra. Mormor har fyllt år, bråk med försäkringskassan, massa telefonsamtal som skulle ringas och sen har vi haft lite besök osv.

Idag var första gången jag fick gå upp riktigt tidigt. 6.15 ville lillan ha lite mat. Kl 7 hade hon ätit färdigt och fått ren blöja. Sen somnade hon inte igen, hon låg och tittade mest, men blev lite ledsen emellanåt. Sen halv åtta ringde väckarklockan, då var det dags att gå upp, för Diza skulle till dagis. Hon började igår och har nog verkligen saknat det. När vi kom och hämtade henne klockan ett så satt hon och hennes nästkusin och sydde :-)
Idag sa hon att hon ville vara där längre för hon hann knappt leka igår, så hon får vara där till klockan två idag! Så skönt att hon gärna vill dit!

Nä, nu ska jag hoppa i duschen innan lilla sessan vaknar!

Tjingeling!

PS! Ska försöka uppdatera lite bättre!

Det har inte blivit uppdaterat här på ett tag, jag vet. Men det beror på en del olika saker. Dels för att jag har mått väldigt dåligt i flera dagar, dels för att Diza fortfarande är sjuk, sen är jag bara så sjukligt trött.

Diza- Det var inte lunginflammation. Doktorn trodde det va ett envist virus bara, så vi fick en hostmedicin utskriven. Medicinen har INTE hjälpt. Hon hostar fortfarande fruktansvärt mycket. Tidigare ikväll hostade hon tills hon spydde, först såg det ut som slem och sen när jag kom fram till henne såg jag att det var kräk också. Händer det igen så ringer jag doktorn igen, är orolig att det är eller blir kikhosta.
Därför får hon sova med Ola inatt, så tar jag hennes säng, för jag vill ha koll på henne och jag är rädd att jag inte hör henne (eftersom jag är så trött)...

Jag/magen- Har haft prblem att somna på kvällarna p.g.a illamående. Har ont både neråt samtidigt som det pressar uppåt. Bebisen var ju i säte sist vi kollade och därför (antagligen) trycker den uppåt också.
Är otroligt trött fast jag haft svårt att somna, sover alldeles förlänge på morgnarna, så jag är glad att Ola är ledig nu. Dels för Dizas skull och dels för att jag ar svårt att röra mig (fortfarande) eftersom foglossningen bara blivit värre och värre. Har mycket hjälp av honom.
På torsdag ska jag till barnmorskan, så då får vi se om bebisen ligger kvar i säte.

I lördags fyllde syrran år, så vi var där på en snabb fika. Sen åkte de på semester de gottegrisarna...

Återkommer med en uppdaterad info om den nya graviditetsveckan.

Tjingeling!

Har för en liten stund sedan kommit ner från Dizas rum. Hon ville att jag skulle komma upp och lägga mig hos henne tills hon somnade. Jag brukar inte göra det nuförtiden för jag har sådan foglossning att jag knappt kommer ur hennes säng, men det åskar och blixtrar som tusan utanför fönsterna, så jag tror hon var lite rädd, lilla hjärtat ;-)

Jag önskar jag kunde visat en videon eller bilder eller något på aktiviteten i magen. Tyvärr går det inte såklart, men man vill föreviga det på något sätt, för aktiviteten i magen har varit så tydlig denna gången. Och jag tror att jag kommer at sakna det och eftersom jag inte har så tydligt minne av det från när Diza låg i magen så undrar jag om det är för att jag glömt eller för att det inte var så tydligt som det är denna gång...  
Det är ju en s häftig känsla :-)

Idag har vi passat Tino. Lille killen börjar bli stor! Det gick jättebra och jag fick till och med honom att somna! Det är ett stort framsteg för oss, för han har varit lite svår med det och det har nästan bara varit hans mamma som dugit. Men idag gick det bra!

Sen körde vi och lämnade honom, Ola fortsatte till jobb. Sista arbetsdagen för honom sen har han semester! Det kan han vara värd, han har jobbat väldigt mycket hela våren och sommaren!
Syrran, jag och kidsen gick en sväng till mor och far och snackade lite skit. Sen bar det av hemåt, sen till affären sen skulle jag städa. Men jag var HELT slutkörd så jag kraschade en liten stund på soffan, sen kom töserna på besök. Jag gjorde mat, städade i köket (åtminstone) och nu sitter jag här. Ska hoppa i duschen sen i sängen.

Imorgon ska jag till barnmorskan, fick boka om tiden för jag missade tiden jag hade idag...
Sen ska jag hem och städa sen kommer mina barndomskamrater på besök. Den ena av dem har en tös som är lika gamal som Diza och de leker jättefint tillsammans. Diza tycker det ska bli jätteskoj! Hon har till och med "städat" på sitt rum inför morgondagen ;-)    

Oj, blev ett långt inlägg idag. Men nu har jag rapporterat om hela dagen ;-)

Tjingeling! 

Igår var jag inne på jobb och städade ur kontoret och lämnade över vissa saker till tjejen som skulle ta över efter mig.
Passade på att prata med chefen som undrade hur länge jag tänkt vara borta. Sen sa han att de ville gärna att jag skulle komma tillbaka och de skulle göra vad de kunde för att jag skulle få komma tillbaka, men de vet inget eftersom det har varit GANSKA turbulent på hela företaget med omorganiseringar pga varslingar osv...
Men där finns ju avdelningen bredvid också. Och ett tag nu har jag förtur att få komma tillbaa eftersom jag har varit där såpass länge...
Alltid nåt.

Nä, nu får jag hitta på något med Diza. Den lilla stackaren är väldigt uttråkad...
De flesta har ju börjat på dagis igen och sen ar hon en höggravid mamma som inte orkar göra så mycket. Tur hennes pappa går på semester nästa vecka ;-)
Så får vi åka på lite utflykter.

Tjingeling! 

...för det är MIN födelsedag. Hurra, hurra, hurra!!
Kommer antagligen inte hinna skriva något imorgon, så ska berätta lite till om dagen och morgondagen.

Efter ultraljudet idag ringde jag till Diza för att berätta lite om bebisen.
Så frågade hon: "Men mamma, var sa du nu?"
- "Till jobb"
- Ska bebisen med till jobb??
- Nä, sa jag, bebisen ligger fortfarande i magen...
- Men hur kunde du se den då??
- På en TV på sjukhuset.
- Jaha, okej, hejdå mamma!

Hon hade lite svårt at förstå hur det fungerade och blev allt lite orolig att bebisen kommit och jag skulle ta med mig knytet till jobb ;-)
Diza vill ju vara först med att träffa nykomlingen!

Efter jobb körde jag till kompis H. Vi har inte träffats på flera månader, lite konstigt eftersom vi träffades i princip varje dag innan. Hon var så fascinerad över min mage och försökte få bebisen att sparka, vilket den gjorde, fast inte där hon höll handen *hihihi* 
Men det var verkligen skoj att träffa henne!

Imorgon är det lite kalas här hemma. Bara min familj som kommer, så det blir lugnt och skönt. Svärföräldrarna kommer inte för de ska tydligen på kräftskiva istället...

Vad ska vi bjuda på??
Jag ville pastasallad och kassler, men Ola tyckte att vi skulle bjuda på något lite mer. Vet inte vad han tänkt sig riktigt...
Får väl sova på det ;-)

Tjingeling!

I våras lovade vi på dagis att vi kunde ta hem och sköta en av plantorna de har där. Vi fick ansvaret för tomatplantorna och jag har varit väldigt nervös att vi skulle döda dem eftersom ingen i vår familj har särskilt gröna fingrar om man säger så.
Men de har överlevt (hitintills peppar peppar...) och titta;


Tror minsann att de har vuxit en hel del!
Diza och jag fick sätta längre blomsterpinnar, som stöd, idag när vi vattnade dem!

Och titta här då;


Det har börjat komma tomater!!
När vi tog hem blomsterlådan var det bara blommor i dem!

Känner mig ganska stolt faktiskt! :-)

Tjingeling!

Nyligen hemkommen från den tidiga bian. Har äntligen sett Eclipse.
Som ett fan av böckerna måste jag säga (för första gången i mitt liv) att boken var bättre. Filmen var absolut bra och actionscenerna var bättre i denna än i de två föregångarna. Men är lite besviken på att de tagit bort så HIMLA mycket från boken denna gången.

Men som den Twilight älskare jag är så är den fortfarande bra ;-)     

Idag har det inte blivit mycket gjort här hemma. Vi har varit hemma hos mormor och morfar nästan hela dagen. Tagit det lugnt och hjälpt till med barnen.
Det var väldigt trevligt på bröllopet, men ack så ont jag har i kroppen idag.
Vi var hemma vid tretiden inatt. Imorgon kan jag berätta mer om bröllopet, för nu ska jag hoppa i duschen, sen blir det sängen för mig så jag orkar gå till jobb imorgon ;-)



Tjingeling!

Ikväll ska vi på seans. Jag har aldrig varit men det ska bli väldigt spännande!!

Någon som varit?

Berättar, när jag kommer hem, hur det gick.

Tjingeling!

Ja, var är han när man behöver honom??
När Ola och jag började dejta så var vi på stranden en gång med syrrans töser (för jag passade dem då). Då såg vi en tanta som viftade med armarna, osäkra på om hon bara hade trillat eller vad det handlade om, så sa jag till Ola lite osäkert;
- Asså, du får nog gå och hjälpa henne...
Ola, gav mig det ena barnet och skyndade sig bort mot tanteluntan. Sista biten skulle han kasta sig, för att få bättre fart (om ni förstår vad jag menar), varpå han skrapade hela magpartiet i botten.
Va fan, tänkte Ola, som ställde sig upp. Då visar det sig att vattnet var inte ens midjehögt.
Så han ställde sig upp, tog tantan om armarna och reste henne upp och ledde henne in på stranden igen, där hennes väninna väntade. Ola sa att de suttit oc druckit där på stranden...
Det är en liten komisk historia som etsat sig fast i minnet och sedan dess har Ola kallats Bitch Muchanon (från Baywatch) ;-)

Anledningen till att jag behövde honom idag var för att vi varit hos mina föräldrar och badat hela dagen (jag, syrran och ungarna). Diza är väldigt pålitlig vid poolen, hon har stor respekt för vatten. Men givetvis håller jag koll på henne hela tiden när hon är vid poolen. Men idag lekte hon och Tindra vid poolen, de kastade badbollen till varandra. Jag hade bara gått in för att hämta min dricka och telefonen. Jag var på väg ut igen med min flaska och telefonen i örat när jag hör Tindra skrika efter mig, hysteriskt.
Jag slängde allt jag hade i händerna och sprang allt jag kunde ut till poolen. Där ser jag min lilla tjej kämpa för livet. Munnen under vattenytan och näsan i vattenhöjd, skräcken i hennes ögon kommer att sitta fast i mitt minne för resten av livet... 
Hon sparkade vatten med alla krafter hon hade. Det var den värsta synen i mitt liv.
Hon var ganska nära kanten så jag kunde bara dra upp henne. Jag kände mig fruktansvärd, lättad och livrädd på en och samma gång.

Det måste ha blivit någon miss i kommunikationen mellan oss vuxna eftersom bara Diza och Tindra var där. Det är ju givetvis sånt som kan hända, men fy fan rent ut sagt.
Diza måste ha glömt av sig mitt i leken, när hon skulle ta bollen. Vet inte om hon glömt sig och hoppat i poolen efter bollen (hon har alltid armpuffar på sig) eller om hon sträckt sig efter den...
Sedan dess har jag knappt kunnat gå pga foglossningen, givetvis inget man tänker på i den situationen, men nu gör det vansinnigt ont och bara ytterligare en påminnelse om vad som hände idag.

Som tur var så hoppade hon i och badade med morfar sen igen.

Igår blev det inget uppterat eftersom först jobbade jag över sen åktee vi till sjukhuset med Diza.

Vi satt där i 3 timmar ungefär och fick åka hem med medicin. Vi fick inte svar på proverna, får vi i slutet på veckan. Så då får vi se om vidare utredning behövs eller om denna medicinen har hjälpt.

Så därför känner jag mig som en zombie idag. Tur jag ska sluta tidigt ;-)
Ska själv också till doktorn idag...

Tjingeling!