Dag 03- Mina föräldrar

Mina föräldrar har kännt varandra sedan dem var små. De umgicks med samma folk ovh var i samma "gäng". Men det var inte förrän mamma var 17år och pappa var 19år som de blev ett par.
Efter ett år flyttade de ihop och strax därefter blev mamma gravid med min storebror.
De gifte sig 4 månader innan min storebror föddes 1974. Min syster föddes 1976 och sen kom jag 1982.

På 80-talet var pappa och mamma ute och körde, pappa lurade med mamma att titta på ett hus. Det var långt ute på landet och mamma sa NEJ, med en gång.
Men pappa fortsatte att prata om det och han sa till mig och min syster att om vi flyttade ut här så skulle vi skaffa hästar. Så vid familjeomröstningen (om vi skulle flytta till landet eller till Limhamn) så vann pappa ganska väntat ;-)
Mamma och pappa är ju uppvuxna i stan och mamma hade ko och hästskräck. Men trots allt bor de kvar i samma hus än idag, 24 år senare...

Om pappa verkligen vill ha något så köper han det och övertalar mamma sen :-). Men till hans försvar så gör han det inte så ofta.
Det handlar om hus, motorcyklar, hästar, hundar... You name it, he bought it.

Mamma är ganska känslosam och försvarar familjen till 100%. Familjen framför allt. Hon kan gärna säga vad hon tycker och pappa tycker att hon lägger sig i för mycket. Men många gånger så säger hon bara det som måste sägas, som ingen annan gör.
Pappa lägger sig sällan i, om han säger sin åsikt om någon annans ensak så har det gått ganska långt...
Pappa har alltid varit den som busat med oss och hittat på en massa skit.
Jag följde ofta med pappa på jobb eller på innebandy eller annat när jag var liten.

Mamma och pappa drev ett medelstort företag tillsammans i ca 20 år. De jobbade ihop alla dagar i veckan. Antingen så växer man isär eller ihop av något sådant. Mina föräldrar har verkligen växt ihop.
Pappa brukar ta fram gitarren när vi träffas hela familjen och vi sjunger och har roligt. När vi spelar spel så fuskar pappa och mamma blir arg (och vi skrattar).

De får nya personer att känna sig som en i familjen. Deras hem har alltid varit samlingsplatsen. De tycker om att ha folk runt omkring sig.
Barnbarnen betyder allt för dem. De har alltid ställt upp för oss i vått och torrt.
De är världens bästa föräldrar och världens bästa mor- och farföräldrar.

Tjingeling!

Kommentarer
Postat av: Sandra Cliffmark

Så fint skrivit! Blev ju tårögd här! Ja till o jag har mysiga känslor från ert hem från den tiden jag var liten så du har helt rätt!

2010-11-30 @ 13:10:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
 House Of Linnea – Ett hus fullt av drömmar!