Vilket busväder!
Varenda gång det varit sånt här väder så har jag lovat mig själv att köra hem tidigare från jobb, men så blir det aldrig. Kommer alltid iväg rent försent. Så det var inte roligt att köra den sista biten hem...
Men jag klarade mig hela vägen utan att fastna.

Syrran hade hjälp mig att hämta Dizen idag på dagis, som tur är, så jag körde dit för att hämta henne.
Tanken var att vi skulle köra direkt, men vi blev bjudna på mat där och eftersom klockan var så mycket var det ganska skönt att slippa köra hem och stäla sig och laga mat...
När vi väl sen skulle köra höll vi först på att fastna när vi skulle köra ur på vägen, men vi karade oss.
Men sen! När vi skulle köra in på vår egen uppfart, där tog det stopp!
Det var så att jag stod precis kant i kant med vägen med bakdelen på bilen, så jag var inne på tomten. Men fast var vi. Så nära men ändå så långt ifrån...
Så det var bara att hoppa ut och hämta spaden och börja gräva. Efter ett tag insåg jag att det var lönlöst så jag fick ringa svågern så kom han med firmabilen och drog in mig. Tack och lov!

Undrar hur det ska gå för Ola när han kommer hem inatt?

Tjingeling!