Idag var jag, Diza, syrran och hennes kids på Åhlens!
Jag gick och kärde ner mig i en finfin Odd Molly klänning, men det hör ju inte hit...
Innan vi skulle gå så stannade vi till och tittade på smycken, jag älskar Snö of Sweden, och Diza älskar smycken överhuvudtaget.
Vi andra gick in bland hyllorna, medan Diza stannade till vid första hyllan, där hon tittade på halsband. Rätt vad det är så hör vi högt och tydligt;
WAKA WAKA, EE EE, SHAMINAMINAMINA, WAKA WAKA EE EE. Och så lite mer sång på hittepå språk (det är mycket sånt nu, hon "pratar engelska" ;-))
Det var så högt så nästan hela avdelningen stannade till och tittade upp. Jag gick ut till Diza som fortsatte sjunga tills hon såg mig, då insåg hon att hon sjungit högt och tydligt för halva affären och blev lite rosig om kinderna. Hon är inte klok, lilla Lotta på Bråkmakargatan ;-)
Man såg tanter som gick och fnissade åt henne...




Med detta ögonblicket avslutar jag temat; 30 dagar.

Tjingeling!