Jag har varit på sjukhuset idag från 10 till ca 13.00. Det är inte jag som "varit där" utan det är på grund av sjukdomen som nån närstående till mig har. Behandlingen började idag. Jag skulle bara köra henne in, men kände att jag skulle stanna, som stöd om inget annat. Det var ingen annan som hade möjlighet att vara där.  Vid ett tiden var jag tvungen att köra hem eftersom Ola skulle ha bilen, men då var det en annan familjemedlem som komdi istället.
Men det kändes nyttigt att vara med faktiskt, hur jobbigt det än var, så kändes det ändå som om det var bra att jag var där. Både som stöd och rent informativt för min egen del. Om 6 veckor har vi mer information...

När jag kom hem hade vi fått en skiva med bilder från bröllopet, det var ju roligt! :-)
 Vi har nämligen inte fått så många skivor. Men ett stort tack till de som tagit sig tid och verkligen skickat bilder till oss!