Idag skulle syrrans töser sova över hos oss. Men fem minuter innan jag skulle köra så kom Diza ner från rummet och sa att; Tindra har ont i tummen, men jag sa förlåt!
Så jag sprang upp och då satt Tindra och grät. Joanna berättade att Diza skulle hjälpa Tindra upp men tappa taget och fick ett grepp om tummen. Nu vet jag inte om det är exakt hur det gått till, men Joanna brukar ha rätt bra koll på läget.

Detta har hänt:
När vi var i Sälen innan jul, så trillade Tindra på skidorna och slog sin tumme. Till historien hör att hon gnäller inte i onödan precis. Hon är ganska tålig, om man kan uttrycka sig så.
Det blev i alla fall bättre efter ett tag, men sen var hon i skolan (tror jag det var) och lekte med en kompis på rasten. De gungade och hennes kompis trillade på något konstigt sätt så Tindra trillade huvudstupa ner i marken och landade på näsan och givetvis tummen. 
De åkte till sjukhuset och det visade sig att hon hade en spricka , varpå hon blev gipsad (syntes på fotot från i lördags).

Idag hände då detta och jag tittade på tummen som började svullna upp. Vi ringde syrran och körde ner till våra föräldrar där de var. Där konstaterade syrran att de fick köra sjukhuset med henne, eftersom doktorn sagt att minsta lilla hon får ont eller något liknande så skulle de köra in. Tindra blev jätteledsen som ville till oss för att övernatta och titta på Let's Dance och äta godis...
Stackars lilla olycksfågel, men jag sa att det gick bra att komma hit efteråt. Men känner jag den svenska sjukvården rätt så kommer de nog att sitta där större delen av kvällen.

Foto på lilla olyckskorpen, strax efter att hon trillat av gungan i skolan (innan gipset)